Sömnapné och följdsjukdomar

20 Dec Sömnapné och snarkning kan det vara riskfaktorer för stroke?

Sömn behövs för att bygga upp och reparera kroppen och själen liksom intellektet. När vi sover går blodtrycket, andningen, temperaturen och magtarm-aktiviteterna ner samtidigt som den hormonella regleringen ökar. Att man sover med bra kvalitet och tillräckligt länge under natten är viktig för att kroppen och hjärnan ska kunna få vila och återhämta sig. Det är under sömnen som kroppen kan varva ner och kroppens muskler slappnar av. Kort sagt är sömnen viktig för välbefinnandet.

Snarkning kan vara farligt för blodkärlen

Hjärna under strokeanfall. James Heilman, MD Denna bild är under licens av Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
Det finns många sömnexperter som säger att den som lider utav ett långvarigt sömnproblem kan få återverkningar på hela kroppen och dess funktion. Det finns olika orsaker till att man har sömnproblem, men två vanliga är snarkning och sömnapné. Både snarkning och obstruktiv sömnapné (OSA) är tecken på ökat luftmotstånd. Motståndet beror oftast på anatomiska strukturer såsom ökat fett runt halsen, övervikt, stor tunga eller stora halsmandlar, vilket bidrar till att personen får andningsstopp under sömnen. Riskfaktorer för ökad förekomst av snarkning och OSA är övervikt, alkohol, rökning och manligt kön. Andningsstoppen, apnéerna, leder till en sämre syremättnad i blodet och en sämre livskvalitet som till exempel uttalad och onormal trötthet dagtid. Om man drabbas av apnéer i sömnen kan det leda till en ökad risk för att få flera potentiellt livshotande följdsjukdomar till exempel hjärt- kärlsjukdomar och stroke. Den minskade syrehalten i blodet, som uppkommer under apnéerna, tvingar hjärtat att arbeta hårdare och blodkärlens miljö ändras. Detta tillsammans är bidragande till en riskökning av stroke. Forskning visar att även snarkning kan vara farligt för våra blodkärl. Vissa studier har visat att snarkning kan leda till arteroskleros, åderförkalkning. Forskning tittar nu närmare på om situationer med kraftig påfrestning på kärlen, exempelvis kraftig snarkning, kan ha påverkan på plack i kärlen och om de eventuellt kan spricka och bilda en blodpropp. Snarkning och sömnapné kan med andra ord vara ett tillstånd med allvarliga konsekvenser i framtiden såsom ändring av miljön i blodkärlen och eventuellt även andra allvarliga medicinska tillstånd. Det är därför av stor vikt att ha en adekvat behandling av sin sömnapné, och framtiden får utvisa om även snarkning bör behandlas.

Läs mer

19 Maj Sömnapné, snarkning och syrenedsättning


För att få diagnosen sömnapné krävs det att man gör en sömnutredning under en natts sömn. Vid den sömnutredningen sover man med en diagnostisk utrustning som mäter hur många andningsuppehåll som förekommer per timme samt om man samtidigt har syrenedsättningar. Apparaten mäter om du snarkar, din sovposition, andningen (luftflödet), pulsen och hur mycket syre som finns i blodet (syremättnad). Det är inte samma apparat som bilden till vänster men principen är densamma. Man mäter hur blodets syresättningsnivå ser ut.

För att ta reda på hur allvarlig diagnos av sömnapné man har så är det framförallt två variabler man tittar på:

  • Antalet apnéer per timme – så kallad AHI(Apné Hypopné Index) och varje apné ska vara minst 10 sekunder. AHI: 0-5 = normalt, 5-15 = mild sömnapné, 16-30 = måttlig sömnapné och 30+ = svår sömnapné
  • Sänkning av syremättnaden i blodet med minst 4%

Syrenedsättningens konsekvenser hos de drabbade patienterna är en av de faktorer som lett till att sjukdomen sömnapné alltmer uppmärksammats som en allvarlig folksjukdom. I tillägg till sömnutredningen så får patienten även svara på frågor om sin hälsa, eventuellt andra sjukdomar och symptom som man upplever.

Syrenedsättning är farligt

Friska personer och barn har normalt en syresättningsnivå på över 95%. Detta betyder att de röda blodkropparna är väl syresatta och kan leverera syrerikt blod till kroppens organ och vävnader. Värden under 90% har skadlig inverkan på kroppen. En person som har sömnapné kan ligga långt under det normala värdet för bra syresättning vilket i förlängningen kan leda till samsjuklighet med allvarliga hjärt- kärlsjukdomar då hjärta och kärl får jobba hårdare för att syresätta kroppens alla delar under apnéerna.

Sömnapné sliter på kroppen

Under en apné kollapsar luftvägarna genom att svalget slappnar av och den mjuka gommen och tungan faller bakåt vilket hindrar luftflödet att nå lungorna med nytt syre. Konsekvensen blir att syrenivån går ner i blodet och man får kämpa efter andan samtidigt som pulsen faller under det normala vilket bidrar till att mindre syre forslas ut i kroppen.
Hjärnan registerar den låga syrehalten i blodet kombinerat med den högre koldioxidhalten och försvarsmekanism väcker kroppen för att förhindra att personen kvävs. Personen vaknar till och tar ett antal stora andetag (återhämtningsandetag) för att få bort överskottet av koldioxid och normalisera syrenivån vilket innebär att pulsen stegrar till höga nivåer. Detta korta uppvaknandet kallas arousal och innebär att personen inte vaknar helt trots denna stressande process och minns oftast ingenting efteråt. Detta kan hända många gånger under en och samma natt. Ofta ändrar man ställning i sängen efter en sådan stressattack och somnar om tills nästa apné uppkommer. Denna berg-och-dalbana för såväl pulsen, blodtrycket som för syrenivåerna i blodet orsakar att stresshormoner frisläpps i kroppen och på sikt kan personen dra på sig svåra följdsjukdomar.
Som man kan förstå utsätts kroppen för en stor ansträngning nattetid som inte är sund, när kroppen egentligen ska ta igen sig och sova.

Läs mer

06 Maj Sambandet mellan torr mun, snarkning och eventuell sömnapné

muntorrhet snarkning
Snarkning beror på att det blir trångt för luften att passera i svalget då tungan faller bakåt och den mjuka gommen blir slapp. När personen sedan ska andas så uppstår en vibration som gör att snarkljudet uppkommer.
Vid förträngningar i luftvägarna, t.ex. vid en förkylning, övervikt eller om man har stora halsmandlar, blir det också svårt för luften att passera genom antingen munnen eller näsan vilket påverkar att man snarkar mer. Detta kan leda till en dålig nattsömn med såväl koncentrationssvårigheter som trötthet till följd samt störa omgivningen så pass mycket att det blir ett socialt handikapp (separata sovrum).

Sambandet mellan torr mun och snarkning

Ett vanligt symptom som visar sig när man snarkar är muntorrhet. Eftersom snarkning innebär att det är svårt att andas in luft, sover vissa människor med öppen mun för att på så sätt förbättra in- och utandningen och därmed få tillräckligt med syre. Sover man regelbundet med öppen mun under natten kan det leda till muntorrhet och många vaknar på natten för att dricka vatten. Muntorrhet innebär att slemhinnan blir torr i munnen eftersom att man har för lite saliv. Ett sätt att undvika muntorrhet är att sätta lite kirurgtejp över läpparna så inte munnan kan öppnas när man sover.

Torr mun är ett av flera symptom på sömnapné

Idag vet man att storsnarkare har högre risk att drabbas av sömnapné, andningsuppehåll under sömnen. Sömnapné innebär att kroppen inte får tillräckligt med syre och utsetts för stor stress under anpnéerna vilket i förlängningen kan leda tillen rad olika följdsjukdomar, exempelvis diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar.

Sömnapné bör behandlas

Om man känner till att man snarkar och har bevittnade sömnapnéer bör man uppsöka läkare för att få en sömnutredning gjord. Under utredningen får man reda på hur man sover och hur man kan få hjälp för sin sömnapné vilket sparar eventuella framtida konsekvenser för hälsan med allvarliga följdsjukdomar. Idag finns det många behandlingar mot såväl snarkning som sömnapné och därför är det viktigt att bli ordentligt utredd så man får en individanpassad behandling.
När man fått rätt behandling för sin snarkning eller sömnapné får man en mycket bättre livskvalitet då nattsömnen inte längre störs av regelbundna uppvaknande på grund av exempelvis muntorrhet.Därmed kommer man känna sig utvilad och pigg inför nästa dags aktiviteter. Med en adekvat behandling kommer man dessutom att förebygga eventuellahälsoproblem som kan uppstå i samband med sömnapné.

Behandlingsmetoder för sömnapné

Det finns olika behandlingsmetoder för sömnapné. Hur allvarlig sjukdomen är vid diagnos styr också valet av behandling. Lindrig sömnapné behandlas med en så kallad snarkskena eller anti-apnéskena medan allvarligare former av sömnapné behandlas med så kallad CPAP eller APAP. Skenan är ungefär som en tandställning som är individuellt utprovad av en tandläkare. Skenorna skjuter fram hakpartiet när patienten sover och underlättar därför andningen genom att tungan och mjuka gommen hindras från att falla tillbaka och begränsa andningsvägarna.Med hjälp av skenan skapas det alltså en fysisk vidgning då det blir en större luftspalt i strupen. Eftersom luftvägen blir fri innebär det att snarkningen uteblir och anpnéerna hindras. Om livskvaliteten trots behandling med skenan försämras genom att du känner dig trött, nedstämnd och/eller snarkningarna fortsätter bör du kontakta läkare.

Läs mer

26 Mar Allt mer forskning pekar på att det finns ett samband mellan obehandlad sömnapné och högt blodtryck

En person som snarkar mycket och har bevittnade andningsuppehåll nattetid har en ökad risk att att utveckla en hjärt-kärl sjukdom. Det finns idag flera studier som visar att det finns ett samband mellan högt blodtryck och sömnapné.
Högt blodtryck eller hypertoni som det också kallas, är en av de faktorerna som mest ökar riskerna för att utveckla hjärtsjukdom och stroke. Blodtrycket är ett mått på den kraft och volym av blod som strömmar i blodkärlen och är en bra indikator på den kardiovaskulära hälsan. Ihållande högt blodtryck kan vara det första tecknet på en störning eller sjukdom i blodkärlen eller hjärtat. När någon med sömnapné drabbas av ett andningsuppehåll under natten så orsakar den en aktivering i kroppen där blodkärlen dras ihop, och det försvårar hjärtats funktion att agera som pump i kroppen vilket i sin tur höjer blodtrycket. Ju högre blodtryck, desto större påfrestning på hjärtat.

Storsnarkare ligger i riskzonen

”Storsnarkare” är en riskfaktor för sömnapné, vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem då både ens sömnkvalitet och kvantitet störs. Kroppen får inte den behövliga vilan på natten och andningsuppehållen bidrar till syresänkningar vilket gör att hjärtat får jobba hårdare och både stresshormoner och blodtrycket ökar. Personer som har en obehandlad sömnapné ökar således risken för hjärt-kärl sjukdom. Ju svårare sömnapné, desto större är risken för att utveckla högt blodtryck, och därefter andra former av hjärt-kärl sjukdomar. Det har dessutom visat sig att personer som står på tre eller fler blodtryckssänkande läkemedel många gånger har en bakomliggande sömnapné. Dessa personer får en minskning av blodtrycket både nattetid och dagtid med en adekvat CPAP behandling mot sin sömnapné. I tillägg förbättras dessutom den allmänna hälsan hos hjärtat.

Kontrollera ditt blodtryck

Många har högt blodtryck utan att veta om det eftersom det inte finns några tidiga varningssignaler. Blodtrycksmätning är en enkel undersökning som alla vuxna bör göra någon gång hos husläkaren eller vårdcentralen. Men, om man har symptom som huvudvärk, framförallt på morgonen, en extrem trötthet på dagtid och samtidigt snarkar mycket kan det vara tecken på en obehandlad sömnapné och bör tas på stort allvar. Med anledning av att det finns en stark koppling mellan sömnapné och högt blodtryck bör man i så fall kontrollera blodtrycket och dessutom göra en sömnutredning för att så snart som möjligt få behandling.

Läs mer

30 Nov Sömnapné, diabetes typ 2 och snarkning

sömnapne och diabetes
Sömnapné och diabetes är sjukdomar som har ökat de senaste årtiondena. Forskningen visar att levnadsmönster såsom motion, kost och hälsa kraftigt påverkar utvecklingen av båda dessa sjukdomar. Deras gemensamma riskfaktorer har bidragit till att forskare har tittat närmare och analyserat huruvida dessa båda sjukdomar faktiskt påverkar varandra,och rent av kan utlösa och/eller förvärra för varandra.

Forskning om sömnapné och sambandet med diabetes typ 2

Diabetes benämns ofta som insulinresistens, det vill säga att kroppen är mindre känslig för upptag av insulin, och forskning visar att det finns ett samband mellan sömnapné och insulinresistens. Båda sjukdomarna har gemensamma riskfaktorer, såsom övervik/fetma, dålig kost och för lite motion. Det är också vanligt att sömnapné och diabetes förekommer samtidigt och det är ca 3-4 gånger så vanligt att en person som lider av sömnapné drabbas av diabetes typ 2 jämfört med de som inte lider av sömnapné. Samtidigt är forskningen betydligt mindre säker på om sjukdomarna kan ligga bakom utvecklingen av den andra och i så fall vad som orsakar det. Är det sömnapné som påverkar utvecklingen av insulinresistens eller tvärtom? Väger man in andra viktiga faktorer såsom kön och ålder så finns fortfarande tendensen kvar, att förekomsten av diabetes typ 2 hos sömnapnoiker är högre än för andra.Det är däremot inte helt klarlagt om det är sömnapnén som orsakat utvecklingen av diabetes typ 2 eller om andra riskfaktorer som fetma och ålder tillsammans påverkar utvecklingen av dessa sjukdomar.

Vad är diabetes typ 2?

Antal människor som får diabetes typ 2 har drastiskt ökat den senaste 50 åren och har aldrig varit större än nu. Förekomsten varierar världen över och risken för att drabbasberor till viss del på ärftlighet, vem du är (genetik) och dels på livsstilsfaktorer, stillasittande arbete, för lite motion, dålig kost, rökning och högt alkoholintag. Diabetes typ 1 drabbar oftast yngre, smala personer och speciellt barn i början av puberteten. Diabetes typ 2 drabbar däremot de flesta patienterna, ca 90% av alla diabetiker har typ 2, och oftast är patienterna överviktiga,rör mindre på sig , är i medelåldern och många röker. De som drabbas av diabetes typ 2 får stora problem och följdeffekter av de höga blodsockervärdena. Hormonet insulin har en viktig roll eftersom detreglerar halten av socker i blodet. Diabetes typ 2 är en sjukdom som kommer gradvis och utvecklas under lång tid och innebär att insulinet inte kan verka på full kraft i kroppen. Detta gör att de drabbade blir okänsliga mot insulin och leder i förlängningen till dålig blodsockerkontroll. Effekterna av en obehandlad diabetes typ 2 är framförallt att de allra minsta blodkärlen i kroppen (kapillärerna) blir förslitna vilket leder till en försämrad blodcirkulation. Andra följdeffekter är nedsatt njurfunktion, nedsatt syn och mindre känsel i fötterna. Behandlingen av diabetes typ 2 är i första hand att ändra sin livsstil genom att förändra kosten, motionera regelbundet och sluta röka. I andra hand så lägger man till en medicinsk behandling, antidiabetika, i tablettform.

Vad är sömnapne?

Sömnapné är en mycket vanlig sjukdom. Så vanlig att den klassas som en folksjukdom. Sjukdomen gör att den drabbade får ofrivilliga andningsuppehåll i sömnen och många gånger är dessa förknippade med kraftig snarkning. Det är inte ovanligt att den som lider av sömnapné kan få andningsuppehåll flera hundra gånger under loppet av en enda natt. Konsekvenserna av dessa andningsuppehåll är att syremättnaden bli låg i blodet och att så kallade stresshormoner frisätts. Blodtrycket pendlar upp och ner natten igenom och kroppen utsätts således för stressattacker som gör att patienten inte får den vila som sömnen ska ge. Att inte få sova ordentligt innebär en enorm dagtrötthetoch en enorm påfrestning på viktiga organ såsom lungor, hjärta och hjärna.Dålig sömnkvalitet och kvantitet är förknippat med ett högre BMI och med viktökning på lång sikt. Nattliga uppvaknanden har visat sig vara associerat med rubbningar i glukosmetabolism och därmed öka risken för diabetes typ 2. Andra följdsjukdomar som en sömnapnoiker kan drabbas av är högt blodtryck, hjärt-kärl sjukdomar och stroke eftersom hjärtat får jobba extra hård natten igenom när andningsuppehållen uppkommer.

Mer forskning behövs om sambanden mellan diabetes och sömnapné

Diabetes är en sjukdom som framförallt drabbat den rika världen och i USA står diabetes för den sjätte vanligaste dödsorsaken. Det har bidragit till att forskningen på detta ämne är omfattande.. Senaste åren har forskare världen över även kunnat visa att det finns en koppling mellan diabetes typ 2 och sömnapné och att dessa sjukdomar många gånger kan samexistera. Man har kunnat visa i studier att upp till 50% av alla patienter med diabetes typ 2 även lider av sömnapné. I tillägg till detta har man nu kunnat visa att behandlingen av sömnapné ger dessa personer bättre livskvalitet genom mindre trötthet och ökad fysisk aktivitet, vilket skapar förutsättningar för en bättre diabeteskontroll. . Inom olika forskningsgrupper får dessa typer av frågeställningar allt större utrymme.

Läs mer

14 Nov Sömnapné, hjärt-kärlsjukdomar och snarkning

sömnapné och hjärt-kärlsjukdomar

Sömnapné och snarking en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar

Studier visar att vår moderna livsstil med fetare mat, rökning och stillasittande arbete bidrar till åderförkalkningsprocessen i kroppen och svarar för att många idag insjuknar i kardiovaskulära sjukdomar. Kunskap inom detta område är stort och med hjälp av preventiva strategier skulle antalet insjuknade personer kunna minskas vilket också skulle bespara pengar inom sjukvården. Sömnapné innebär andningsuppehåll med syresänkningar nattetid, när man sover. Den minskade syrehalten i blodet gör att hjärtat tvingas arbeta hårdare och både blodtryck och stresshormoner ökar. Nu finns det indicier som pekar på att sömnapné och dess medföljande allvarliga snarkning kan förvärra och kanske till och med orsaka hjärt-kärlsjukdomar. Utan behandling för sömnapné byggs de skadliga inverkningarna på kroppen upp och kan på sikt leda till en rad allvarliga medicinska tillstånd, däribland högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och stroke.

Om hjärt-kärlsjukdomar

Den vanligast förekommande typen av hjärt-kärlsjukdomar i Sverige är så kallade ateroklerotiska förändringar i artärväggen, åderförkalkning. Det finns tydliga samband mellan utvecklingen av åderförkalkning och ett antal riskfaktorer såsom diabetes, kolestrol och högt blodtryck. Traditionella livsstilsfaktorer som rökning, motion och fetma har länge sammankopplats med åderförkalkning. Forskning tyder på att sömnapné kan leda till hjärt-kärl sjukdomar. Högt blodtryck och stroke kan liksom åderförkalkning orsakas av obehandlad sömnapné. Sömnapné innebär en stor påfrestning på såväl hjärtat som hjärtats funktion. Ju svårare sömnapné, desto större är risken för att utveckla högt blodtryck och därefter andra former av hjärt-kärl sjukdomar. Det kardiovaskulära systemet ansvarar för att tillhandahålla alla vävnader i kroppen med syre och näringsämnen samt ta bort avfall som koldioxid. För att göra detta pumpar hjärtat syrerikt blod till vävnader genom blodkärlen. Den goda nyheten för patienter med svår obstruktiv sömnapné är att behandling med CPAP/APAP ger en minskad risk för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar, till samma nivå som de utan sömnapné syndrom. Genom att behandla sömnapnén minskar då påfrestningarna på hjärta och blodkärl.

Kort om stroke

Stroke kallas också för hjärninfarkt och uppkommer då en blodpropp stoppar blodflödet i ett blodkärl i hjärnan. Därmed hindras syre och näring från att nå en viss del i hjärnan. Utan syre klarar inte nervcellerna i hjärnan av att överleva och patienten får ofta allvarliga komplikationer, i vissa fall överlever inte personen storken. Personer med obehandlad sömnapné har indicier av syreminskningar under natten och utsätter hjärtat och hjärnan för stress vilket är riskfaktorer för att drabbas av stroke. Apnéer har visats sig kunna orsaka hjärncellsdöd p.g.a. syrebrist och högt blodtryck, som är riskfaktorer för stroke.

Mer forskning behövs

För att säkerställa sambanden mellan sömnapné och olika typer av hjärt-kärlsjukdomar behövs mer forskning. Men redan idag vet man att sömnapné och hjärt-kärlsjukdomar delar många av symptomen och riskfaktorerna. Övervikt, högt blodtryck och diabetes är vanligt förekommande hos patienter som lider av sömnapné och även hos personer med hjärt-kärlsjukdomar. När sömnapné patienter får apnéer (andningsuppehåll) under sömnen och sedan andas igen så utsätts kroppen för stora påfrestningar och stress. Det finns forskning som indikerar att behandling av sömnrelaterade andningsstörningar skulle kunna förbättra symtombilden hos patienter som lider av eller ligger i riskzonen att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Men för att ytterligare förstå sambanden kring dessa sjukdomar och symptom, måste mer resurser satsas på forskning.

Läs mer

30 Aug Sömnapné och följdsjukdomar

Snarkning och sömnapne har samband med ett antal följdsjukdomar. Det är alltid en diskussion vad som är hönan eller ägget. Är sömnapné orsaken till det höga blodtrycket eller tvärt om. Men klart är att det finns klara samband mellan nedanstående sjukdomar och sömnapné.
Högt blodtryck
Allt fler studier visar ett samband mellan sömnapné och högt blodtryck. Mer än 35% av alla med sömnapné har ett blodtryck som överstiger gränsen för vad som brukar räknas som normalt (140/90 mmHg). Sett från andra hållet beräknas 40% av alla personer med för högt blodtryck ha sömnapné. En siffra som ökar till 83% om man räknar de personer som trots behandling med tre eller fler läkemedel inte lyckas sänka sitt blodtryck2. Behandling av sömnapné leder i de flesta fall även till att blodtrycket sjunker.

Hjärt-kärlsjukdom
Sömnapné innebär en stor påfrestning på såväl hjärtat som hjärtats funktion. Obehandlade andningsuppehåll kan på sikt leda till bestående skador i blodkärlen och de andra organ som styr cirkulationen i kroppen. Högt blodtryck, störd hjärtrytm, hjärtsvikt och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke är exempel på detta. Genom att behandla sömnapnén minskar även påfrestningarna på hjärta och blodkärl.
Mer än 60% av alla som drabbas av stroke har även sömnapné, 50% av alla hjärtsviktspatienter, 62% av alla med förmaksflimmer.

Diabetes
Omkring 60% av alla typ 2-diabetiker beräknas vara drabbade av sömnapné. Studier visar även att sömnapné kan vara en orsak till typ 2-diabetes genom att bidra till ökad insulinresistens. Diabetiker med sömnapné upplever ofta en snabb förbättring av sin diabetes då andningsuppehållen behandlas.

Övervikt/fetma
Sömnapné är mycket vanligt hos personer som lider av fetma, 77% beräknas lida av detta. Övervikt är en inte bara en betydande riskfaktor för att utveckla sömnapné, många gånger blir sömnapnén även en del av en ond cirkel där den som känner sig trött, äter för att hålla sig pigg, går upp i vikt och förvärrar sömnapnén. Tröttheten gör det också svårt för en person med sömnapné och övervikt att orka lägga om sina kost- och motionsvanor. Behandling för sömnapné kan hjälpa många överviktiga att skaffa sig den energi som krävs för börja ett mer aktivt och hälsosamt liv. Antalet andningsuppehåll minskar ofta betydligt och kan i vissa fall upphöra helt om vikten går ned.

Smärta
Kronisk smärta kan vara en orsak till att man sover dåligt. Det kan också vara tvärtom. I en studie sågs en trefaldigt ökad risk att utveckla kronisk värk hos personer som upplever att de inte känner sig utsövda.

Astma
Personer med svår astma, dvs en kronisk inflammation i luftrören och lungorna, löper en större risk att drabbas av sömnapné. Omvänt kan behandling av sömnapné leda till en förbättring hos människor där medicinsk behandling inte hjälpt för att hålla astman under kontroll.

Stress/utbrändhet
Personer med sömnproblem upplever ofta livet som mer stressfyllt. Upplevelsen av stress ökar också risken för sömnproblem. För en person med sömnapné kan det hela utvecklas till en ond cirkel. Det är inte helt ovanligt att personer som lider av sömnapné felaktigt fått diagnosen utbrändhet, när det istället blivit en konsekvens av den otillräckliga sömnen och obehandlade sömnapnén.

Läs mer