Vem drabbas?

30 Sep Dr Ola Sunnegren svarar på frågor om barns sömnproblem och snarkning

Dr Ola Sunnergren

Sex frågor till Dr Ola Sunnergren, verksamhetschef Öron- Näs och Halskliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.

Ola Sunnergren har lång erfarenhet från barn med sömnproblem.

 

1. Vilken är den vanligaste typen av sömnproblem hos barn som du träffat?

SVAR: Snarkning, utan tvekan. Och snarkningen beror oftast på förstorade halsmandlar eller en förstorad adenoid (körtel bakom näsan)

 

2. Vilka symtom är vanligast hos barn som snarkar?

SVAR: Snarkning är ju i sig ett symtom på en trång luftväg. Andra vanliga symtom under natten är andningsuppehåll i sömnen och orolig sömn.

Symtom på dagen kan vara: svårt att svälja, nästäppa, rastlöshet, instabilt humör, trötthet, dålig viktuppgång.

 

3. Vilka åldrar har de barn med sömnproblem som du träffar?

SVAR: Vanligen från några veckor gamla till 8-10 år.

 

4. Finns det kopplingar mellan snarkning och överaktivitet som exempelvis ADHD?

SVAR: Det finns inte någon koppling mellan snarkning i sig och ADHD. Däremot kan barn som inte får tillräckligt med sömn, t.ex. p.g.a. snarkning, få besvär med koncentrationen dagtid, och uppfattas som rastlösa och emotionellt instabila.

 

5. Vart ska man vända sig för att få hjälp om sitt barn har sömnstörningar?

SVAR: Man ska gå till vårdcentralen med önskemål om att få en remiss till en Öron- Näs- och Halsklinik.

 

6. Vilket är ditt bästa råd till föräldrar med barn som har ovanstående symtom?

SVAR: Sök hjälp! I de flesta fall är det relativt lätt att behandla barnet som kommer må mycket bättre efteråt.

Läs mer

30 Sep Bra att veta om mardrömmar, nattskräck och sömngång hos barn

Att barn får mardrömmar, spastiska ryckningar, talar i sömnen, gnisslar tänder och går i sömnen känner de flesta till. Men inte alla vet att vad det beror på, hur vanligt det är och att alla dessa oönskade och otrevliga tillstånd eller sömnfenomen kan samlas under ett tak som kallas ”parasomnier”. I denna artikel vill vi berätta hur det hänger ihop och vad man kan göra åt det.

Orsaken till att vissa barn råkar ut för de olika parasomni-tillstånden kan ibland förklaras som en nödvändig del av hjärnans utveckling hos barn, ibland av en ärftlig benägenhet, ibland av stress – och ibland vet man faktiskt inte orsaken. På senare år har man med hjälp av EEG kunnat se att vissa delar av hjärnan verkar kunna sova samtidigt som andra delar är vakna, och det kan förklara hur man kan gå och tala i sömnen utan att vara medveten eller komma ihåg det efteråt.

 

Mardrömmar hos barn är vanligt – sömngång, tal i sömnen mer ovanligt

Enstaka mardrömmar hos barn är mycket vanligt – upp till 88 % av barn har det 1 gång/ månad. De förekommer oftast runt ca 6-10 års ålder och minskar sedan. Det är väldigt otrevligt när det händer, men det är väldigt sällan att barnet långvarigt lider av det. Mardrömmar som ger barn problem förekommer bara hos 2-8 %. Hos barn som råkat ut för traumatiska händelser, krig, våld etc. är det annorlunda. Här förekommer mardrömmar i 80 % av fallen, vanligtvis med start 3 månader efter själva händelsen. Det är också vanligt att mardrömmar förekommer samtidigt vid andra svåra upplevelser, svår depression (självmordstankar), alkohol eller droger.

Att gå i sömnen, lida av nattskräck, kissa i sängen drabbar drygt 15 % av alla barn under 13 år av, men alla dessa problem avtar med åldern. Däremot finns tillstånden att tala i sömnen ca 55 %, lida av tvångsmässiga ryckningar i benen (Restless legs) ca 30 % och tandgnissling ca 30 % kvar oförändrade även i vuxen ålder. Barn med nattskräck brukar ofta även tala och gå i sömnen.

 

Indelning av parasomnierna hjälper läkarna behandla

Läkarvetenskapen brukar dela in parasomni-tillstånden i 3 olika grupper. Genom att även se när på natten de inträffar vet de om de förkommer under djupsömnen eller drömsömnen, och får på så sätt lättare veta orsaker och hur man ska behandla:

      1. Störningar med uppvaknande: Förvirrade uppvakningar, sömngång, nattskräck, oro, gråt och skrikförekommer under djupsömnen (även kallat NREM-sömn).
      2. Störningar under drömsömn: Mardrömmar, drömfantasier, återkommande tillfälliga paralyserade tillstånd
      3. Andra störningar: Stönanaden, livliga drömmar, kramper, hallucinationer, ätstörningar, exploderade huvudvärk, tal i sömnen, tandgnissling, sängvätning m.fl.

Så skiljer man en epilepsi-attack från en parasomni-attack

När ett barn eller tonåring får en krampattack är det är lätt att man tror att barnet lider av epilepsi. Men så behöver det inte vara fallet. Det kan vara en parasomni-attack. Problemet är bara att det är väldigt svårt för att ibland inte säga omöjligt att se skillnad. Allra bäst är om det finns en filminspelning av attacken. Derrys algoritm nedan är en ytterligare hjälp till att identifiera vad attacken beror på.

Identifiera barns krampattack med Derrys algoritm

 

Om epilepsi finns i släkten är risken större för barnet att bli drabbad inte bara av epilepsi utan även andra störningar under djupsömnen som t.ex att gå i sömnen. För dessa barn är det extra viktigt med regelbundna sängvanor och att få tillräckligt lång sömntid.

Andningsstörningar kan också bidra till att barnet går i sömnen, drabbas av nattskräck eller blir en sängvätare.

 

Hur skiljer man på mardrömmar och nattskräck?

Mardrömmar har de flesta råkat ut för som barn, och vet hur man vaknar klarvaken med rädd och orolig med hemska minnen från den störande drömmen vilket i sin tur leder till att det är svårt att somna om igen. Men hur vet man vad som är nattskräck? Tabellen nedan ger ledning:

Mardrömmar Nattskräck
Under drömsömnen (REM-sömn) Under djupsömnen (NREM-sömn)
Mycket vanligt drabbar 88% av alla barn Drabbar enbart 2,0-6,5% av alla barn
Under senare delen av natten Under första delen av natten
Svårt att somna om Somnar snabbt om
Lätt att trösta Vägrar bli tröstad
Detaljerade målande beskrivningar av drömmen Fragmentariska minnen från drömmen
Rör på sig lite under sömnen Rör på sig mycket under sömnen
Klarvaken vid uppvaknandet Förvirrad vid uppvaknandet

Hur kan man hjälpa? Behandling av barns parasomnierVad kan man då göra för att hjälpa barn med mardrömmar, sömngång, nattskräck och andra parasomnier. Här kommer den kände barnspecialisten Professor Brunis råd.

 

  • Inse att det är viktigt att ta problemen på allvar annars kan de försämras
  • Om barnet lider av t.ex. sömnapné och andra andningsstörningar se till att de blir behandlade då dessa tillstånd påverkar negativt
  • Om barnet äter läkemedel kan det vara orsaken och parasomnin en biverkning
  • Se till att säkerhetsåtgärder sätts in i hemmet så att inte sömngångare gör sig illa
  • Inför regelbundna sömnvanor
  • Undvik att vakna och gå till barnet (ökar oron hos barnet och förlänger händelserna)
  • Led barnet tillbaka till sängen
  • Väck barnet på bestämda tider
  • Börja med avslappningsövningar
  • Lär in nya sängvanor med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT).
  • Prova sängalarm för barn som kissar i sängen i första hand (hjälper 60-80 %)
  • Läkemedel kan sättas in men bara i mycket svåra fall.

Har ditt barn svårt att somna, vaknar på natten eller har krypningar i benen?

Läs mer om sömnproblem hos barn här.
Skriven av: Bodil B. Czarnecki, frilansskribent Miliax

Läs mer

03 Apr Feldiagnostisering av kvinnor med sömnapné är vanligt

Kvinnor med sömnapné blir ofta feldiagnostiserade med andra vanliga sjukdomar till exempel depression, då symptomen lätt kan missbedömas och förväxlas. Symptomen är likartade, nedstämndhet, orkeslöshet, huvudvärk m.fl. trots att det är två olika diagnoser det rör sig om. Detta påverkar många kvinnors hälsa och välmående.

Vad är sömnapné?

Sömnapné innebär att de övre luftvägarna är för trånga, vilket i sin tur leder till andningsuppehåll under sömnen. Andningsuppehållen kan hålla i sig i upp till en minut, och återkomma flera hundra gånger under en natt. Dessa andningsuppehåll leder till ett kort uppvaknande, vilket man inte minns morgonen efter; däremot innebär det en väldigt splittrad och dålig sömn. Ett vanligt tecken på trånga andningsvägar är snarkning, vilket brukar vara det första sättet du och/eller omgivningen uppmärksammar sömnapnén på.
Förekomsten av sömnapné i befolkningen är ca 4%, och då påverkar den personernas dagliga liv. Fler män än kvinnor lider av sömnapné fram till klimateriet, men därefter är förekomsten lika stor mellan män och kvinnor. Vissa människor har en större risk att drabbas av sömnapné och det kan till en viss del ha att göra med ärftlighet. Om dina föräldrar har sömnapné, till exempel på grund av trånghet i näsa och svalg, är risken större att du själv utvecklar det. Andra riskfaktorer som är starkt kopplat till sömnapné är övervikt och förstorade halsmandlar.

Vad innebär sömnapné för hälsan?

Sömnapné är en riskfaktor för att utveckla vissa följdsjukdomar till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Det kan även leda till sömnbrist på grund av alla korta uppvaknanden under natten, vilket i sin tur leder till en enorm dagtrötthet, vilket i sin tur leder till svårigheter att fungera i vardagslivet och en 3-faldig riskökning till trafikolyckor. Vanliga symptom på sömnapné är huvudvärk, viktökning, koncentrationssvårigheter, mardrömmar, nedstämdhet, svettningar, muntorrhet, snarkning samt negativ påverkan på humöret, vilket alla leder tillbaka till bristen på sömn och/eller dålig kvalitet på sömnen.

Sömnapné hos kvinnor

Sömnapné förekommer hos ca 2% av kvinnorna i befolkningen innan klimateriet. När en kvinna passerar klimakteriet ökar risken att drabbas av sömnapné; forskning antyder att det kan vara hormonella samband till det. Klimateriet kan även öka allvarligheten med rubbad andning i sömn.
Sömnapné hos kvinnor är ofta förknippat med hälsoförändringar under graviditet och under menopaus. Symptomen förväxlas lätt med andra sjukdomar men det är viktigt att få en adekvat behandling för sin sömnapné för att inte drabbas av följdsjukdomar såsom fetma, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Feldiagnostisering hos kvinnor

Symptom av sömnapné hos kvinnor liknar i stor utsträckning symptom av andra vanliga sjukdomar hos kvinnor; enorm dagtrötthet, huvudvärk, nedstämdhet, värk i kroppen och minskad sexuell lust. Dessa symptom stämmer väl överens med exempelvis depression och fibromyalgi. Detta innebär att vissa kvinnor får en felaktig diagnos när det i själva verket är sömnapné de lider av. Ofta är kvinnorinte heller medvetna om att de har sömnapné och sjukvården frågar alltför sällan om kvinnor snarkar, vilket gör att det är svårt för dem att veta att de har blivit feldiagnostiserade.
Många kvinnor får då medicinering som är sederande och/eller smärtlindring vilket kan leda till en förvärrad sömnapné. På kort sikt får de ännu sämre sömn och en försämrad livskvalitet då de förvärrar sina symptom. På lång sikt kan de utveckla följdsjukdomar, såsom typ 2 diabetes, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.Dessa är alla allvarliga sjukdomar, och kan i värsta fall leda till en mer begränsad livslängd.

Behandling

För kvinnor som misstänker att de har sömnapné, så är det bra att ta kontakt med sin närmaste vårdcentral för remiss till sömnlab. Där får man göra en sömnutredning för att ta reda på om och vilken sömnrelaterad andningsstörning man lider av. När du fått en korrekt diagnos så kommer ansvarig läkare på sömnlab hjälpa till med behandlingen. Läs mer om behandling av sömnapné.

Vad du kan göra själv:

• Gå ned i vikt. Övervikt är starkt kopplat till sömnapné, så är du överviktig är det en god idé att börja där.
• Undvik alkohol Alkohol gör att musklerna slappnar av, vilket i sin tur förvärrar sömnapnén.
• Sluta röka. Rökning påverkar svalgen på ett negativt genom att slemhinnan ofta är svullen vilket påverkar sömnapné negativt.
• Försök att sova på sidan, då ryggläge ofta förvärrar sömnapnén. Ett tips kan vara att sy fast tennisbollar på baksidan av en t-shirt när du sover, för att undvika att hamna på rygg.

Källor
Hjärt – och lungfonden, http://www.hjart-lungfonden.se/
Anderson, D. W. (2008). Dr. A’s Habits of Health:The Path to Permanent Weight Control and Optimal Health, Annapolis: Habits of Health Press.
Charbonneau o.a., Am Rev Respir Dis, 1991.
Smith o.a., Chest, 2002.
Pillar and Lavie, Chest, 1998.
Ambrogetti, Olsen och Saunders, Aust N Z J Med, 1991.
Pickett o.a., J Appl Physiol, 1989.
Resta o.a., Eur J Clin Invest, 2003.

Läs mer

31 Aug Vem drabbas av sömnapne?

Sömnapné är mycket vanligare än man kan tro och vem som helst kan bli drabbad, såväl män som kvinnor, äldre och barn. Några grupper har dock större risk att få sömnapné och vanliga orsaker till detta är:

– Fysiska hinder i någon del av andningsvägarna.
Dessa kan tex bestå av stora halsmandlar eller trånghet i näsa, svalg och luftvägar. Liten, undfallande haka, smal näsa och bred hals och nacke kan vara tecken på sådana fysiska hinder som ofta är ärftliga. Titta gärna därför på dina föräldrar och släkt. Har de drabbats av sömnapne, eller kanske inte varit diagnostiserade för det men lidit av svår snarkning.

Läs mer om ärftlig sömnapné och fysiska orsaker

Läs mer

30 Aug Symtom

Vilka är symtomen för sömnapné?

Förutom snarkning och andningsuppehåll under sömnen, är onormal trötthet under dagen det vanligaste tecknet på att man är drabbad av sömnapné. Men det kan skilja en hel del från person till person exakt vilka följdeffekter sömnbristen får. Observera även att det ibland skiljer en del på mäns, kvinnors och barns symtom. Mer om detta kan du läsa under fliken Vem drabbas?

Symtom på natten
De tydligaste symtomen på sömnapné är andningsuppehåll under sömnen och kraftiga snarkningar.
Ofta är det en nära anhörig som först märker av andningsuppehållen som kan vara alltifrån några sekunder upp till en minut. Ibland kan dessa uppehåll upprepas flera hundra gånger varje natt. Personer med sömnapné har dock sällan några egna minnen av vad som hänt när han/hon vaknar på morgonen. Läs mer om snarkning på sidan om Snarkning.

Andra symtom under sömnen eller natten är återkommande uppvaknanden, frekventa toalettbesök, kvävningskänslor, mardrömmar, hjärtklappning och svettningar.

Symtom på dagen
På dagen är onormalt stor trötthet speciellt på morgonen, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem, glömska och irritation några av de vanligaste symtomen. Allmän nedstämdhet, depression, värk, astma, allergier samt minskad lust och sexuell förmåga är andra förekommande symtom.
Bristen på fullvärdig sömn leder inte sällan till att den som är drabbad av sömnapné stundtals slumrar till. I monotona situationer där vem som helst blir trött, kan det för en sömnapnoiker vara helt omöjligt att hålla sig vaken, och leda till pinsamma eller rent av farliga konsekvenser. Farligt blir det om man slumrar till vid arbete i processindustri, vid övervakning eller vid bilkörning. Riskerna vid bilkörning är belagda i studier och innebär givetvis inte bara en fara för den som somnar, utan även för tredje man.

Läs mer under fliken Risker.

Läs mer

30 Aug Du är inte ensam – även kvinnor har sömnapné!

Missa inte vår nya artikel om kvinnor och sömnapne – läs den här >>
Eftersom sinnebilden av en sömnapnoiker hos många är en äldre, överviktig man är det lätt att glömma att även kvinnor kan ha sömnapné. Hos kvinnor ökar risken att få sömnapné efter klimakteriet, troligtvis skyddar de kvinnliga könshormonerna innan dess. Givetvis gäller det även hos kvinnor att risken ökar vid övervikt och fysiska hinder.

Snarkning under graviditeten ska inte ignoreras

Andningsuppehåll och snarkning är vanliga under graviditeten och kan vara tecken på att man håller på att utveckla sömnapné. På grund av den potentiella risken för syrebrist för modern och fostret ska man inte ignorera snarkning under graviditeten, utan behandla så tidigt som möjligt.

Huvudvärk – ett vanligt symtom hos kvinnor

De allra flesta personer med sömnapné lider av dagtrötthet men i övrigt kan det skilja lite mellan män och kvinnor. För kvinnor är huvudvärk vanligast. Andra symtom kan vara koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, värk, allergi och minskad sexuell lust. Kvinnor verkar kunna hålla sig vakna i större utsträckning än män även om de är extremt trötta. Om du är kvinna, trött och ofta har svår huvudvärk – framför allt på morgonen – kan risken att du lider av sömnapné vara stor, även om du inte känner av några andra tecken.

Ladda ner faktablad om sömnapné hos kvinnor

Här kan du ladda ner ett faktablad om de vanligaste symptomen hos kvinnor med sömnapné.

Faktablad om sömnapné hos kvinnor

 

 

 

(PDF, 2MB)

Sömnapné och kvinnor artikelbild

Läs mer

30 Aug Övervikt förvärrar sömnapnén

Att överviktiga lättare drabbas av sömnapné har troligen att göra med att fett samlas under tungan, i gommen och i svalget, vilket gör det svårare för luften att passera. En annan orsak är att magen trycker mot bröst och andningsorgan.
Eftersom att befolkningen blir allt tyngre ökar förekomsten av sömnapné. Men de övervikta män och kvinnor med sömnapné som lyckas gå ner i vikt upplever ofta en att deras sömnproblem blir betydligt bättre. Både vad gäller snarkning och antalet andningsuppehåll. Därför är läkarens främsta råd till den överviktige patienten oftast att se över kosten och försöka gå ner i vikt. Många med obehandlad sömnapné har dock kommit in i en ond cirkel. Man är så trött att man inte orkar ta tag i sin kosthållning och börja motionera. Att då få hjälp med sin sömnapné har blivit den förlösande faktorn eftersom man då känner sig mycket piggare och har energi och ork att ändra sin livsstil.

Var går gränsen för övervikt?

Genom att räkna ut sin kroppsmassa (Body Mass Index, BMI) kan man få ett mått på om man väger för mycket. Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 räknas som normalvikt. Ett värde över 25 innebär att man har övervikt. Över 30 går gränsen för fetma.
sömnapne bmi

Ålder och kön

Ju äldre man blir desto slappare blir musklerna. Så även i halsen. Därför ser man att förekomsten av sömnapné ökar hos personer över 50 år. Sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som hos kvinnor och det har troligtvis att göra med en annan fördelning av kroppsfett och annorlunda uppsättningen av hormoner. Unga kvinnor har sällan sömnapné, men efter klimakteriet ökar andelen kvinnor. Läs mer på nedanstående sidor om:

Sömnapné hos kvinnor
Sömnapné hos män
Sömnapné hos barn

Läs mer

30 Aug Sömnapné kan vara ärftlig

Sömnapné är vanligare bland personer som har föräldrar med samma symtom.

Forskarna tror att detta har att göra med att genetiska anlag styr sammansättningen av de muskelfibrer som finns i svalget. Men det kan också bero på att man ärvt ett överbett, tillbakadragen underkäke eller en smal näsa.
Ytterligare fysiska orsaker till sömnapné kan vara stora halsmandlar, näspolyper, sned skiljevägg i näsan som innebär att luften får svårare att passera genom näsa och svalg. Det är inte ovanligt att personer med Downs syndrom har sömnapné eftersom de ofta har en ovanligt tjock tunga.
Hos barn beror över 50% av sömnproblemen på förstorade polyper eller halsmandlar, men man ska alltid vara uppmärksam när barn snarkar eller har andningsstopp i sömnen eftersom det kan leda till tillväxtproblem.

Läs mer om barn med andningssvårigheter här.

Halsmått över 40 cm för kvinnor och 43 centimeter för män ökar risken för sömnapné

Övervikt

Är man överviktig och då speciellt över hals och nacke har man ofta sömnapné. Cirka 75% av alla sömnapnoiker beräknas väga över vad som anses normalt och 77% av alla med kraftig övervikt (fetma) har sömnapné.

Läs mer om övervikt och hur det påverkar sömnapné här

Läs mer

21 Jun Nonchalera inte barns snarkningar och sömnproblem!

Snarkning och sömnapné förekommer hos barn i alla åldrar, men är vanligast i förskoleåldern och sedan kommer en ny topp hos barn i tonåren. De vanligaste orsakerna till de yngre barnens sömnproblem är att halsmandlarna (tonsillerna) tar för stor plats i svalget, eller att körteln bakom näsan (adenoiden) är förstorad. Båda tillstånd gör att passagen för luft blir begränsad vilket försvårar andningen och i sin tur leder till snarkning och andningsstopp. Sömnapné hos tonåringar har blivit mer och mer vanligt under det senaste decenniet och är oftast relaterad till övervikt. Dålig kosthållning och för lite motion innebär att sömnapnésyndromet krupit ner i åldrarna.

Viktigt att mäta små barns sömnproblem och snarkningar

Det är viktigt att ta barn snarkningar och sömnproblem på allvar. Små barn kan inte uttrycka hur de känner sig, och övertrötta barn blir snarare mer aktiva än tvärtom som vuxna. Dessutom sover barnen oftast utan sängpartner. Det svårt att veta, även för föräldrarna, hur barnet egentligen sover. Forskning visar även att den syrebrist som sömnapné hos barn innebär kan påverka barnet negativt på längre sikt. Att låta göra en sömnregistrering på en specialistmottagning är det enda säkra sättet att få veta vad barnet lider av och kunna ställa rätt diagnos.

Läs vår nya artikel med råd, tips och hjälp för tonåringar och barn med sömnproblem.

Läs mer