Snarkning och sömnapné hos barn

30 Sep Dr Ola Sunnegren svarar på frågor om barns sömnproblem och snarkning

Dr Ola Sunnergren

Sex frågor till Dr Ola Sunnergren, verksamhetschef Öron- Näs och Halskliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.

Ola Sunnergren har lång erfarenhet från barn med sömnproblem.

 

1. Vilken är den vanligaste typen av sömnproblem hos barn som du träffat?

SVAR: Snarkning, utan tvekan. Och snarkningen beror oftast på förstorade halsmandlar eller en förstorad adenoid (körtel bakom näsan)

 

2. Vilka symtom är vanligast hos barn som snarkar?

SVAR: Snarkning är ju i sig ett symtom på en trång luftväg. Andra vanliga symtom under natten är andningsuppehåll i sömnen och orolig sömn.

Symtom på dagen kan vara: svårt att svälja, nästäppa, rastlöshet, instabilt humör, trötthet, dålig viktuppgång.

 

3. Vilka åldrar har de barn med sömnproblem som du träffar?

SVAR: Vanligen från några veckor gamla till 8-10 år.

 

4. Finns det kopplingar mellan snarkning och överaktivitet som exempelvis ADHD?

SVAR: Det finns inte någon koppling mellan snarkning i sig och ADHD. Däremot kan barn som inte får tillräckligt med sömn, t.ex. p.g.a. snarkning, få besvär med koncentrationen dagtid, och uppfattas som rastlösa och emotionellt instabila.

 

5. Vart ska man vända sig för att få hjälp om sitt barn har sömnstörningar?

SVAR: Man ska gå till vårdcentralen med önskemål om att få en remiss till en Öron- Näs- och Halsklinik.

 

6. Vilket är ditt bästa råd till föräldrar med barn som har ovanstående symtom?

SVAR: Sök hjälp! I de flesta fall är det relativt lätt att behandla barnet som kommer må mycket bättre efteråt.

Läs mer

30 Sep Bra att veta om mardrömmar, nattskräck och sömngång hos barn

Att barn får mardrömmar, spastiska ryckningar, talar i sömnen, gnisslar tänder och går i sömnen känner de flesta till. Men inte alla vet att vad det beror på, hur vanligt det är och att alla dessa oönskade och otrevliga tillstånd eller sömnfenomen kan samlas under ett tak som kallas ”parasomnier”. I denna artikel vill vi berätta hur det hänger ihop och vad man kan göra åt det.

Orsaken till att vissa barn råkar ut för de olika parasomni-tillstånden kan ibland förklaras som en nödvändig del av hjärnans utveckling hos barn, ibland av en ärftlig benägenhet, ibland av stress – och ibland vet man faktiskt inte orsaken. På senare år har man med hjälp av EEG kunnat se att vissa delar av hjärnan verkar kunna sova samtidigt som andra delar är vakna, och det kan förklara hur man kan gå och tala i sömnen utan att vara medveten eller komma ihåg det efteråt.

 

Mardrömmar hos barn är vanligt – sömngång, tal i sömnen mer ovanligt

Enstaka mardrömmar hos barn är mycket vanligt – upp till 88 % av barn har det 1 gång/ månad. De förekommer oftast runt ca 6-10 års ålder och minskar sedan. Det är väldigt otrevligt när det händer, men det är väldigt sällan att barnet långvarigt lider av det. Mardrömmar som ger barn problem förekommer bara hos 2-8 %. Hos barn som råkat ut för traumatiska händelser, krig, våld etc. är det annorlunda. Här förekommer mardrömmar i 80 % av fallen, vanligtvis med start 3 månader efter själva händelsen. Det är också vanligt att mardrömmar förekommer samtidigt vid andra svåra upplevelser, svår depression (självmordstankar), alkohol eller droger.

Att gå i sömnen, lida av nattskräck, kissa i sängen drabbar drygt 15 % av alla barn under 13 år av, men alla dessa problem avtar med åldern. Däremot finns tillstånden att tala i sömnen ca 55 %, lida av tvångsmässiga ryckningar i benen (Restless legs) ca 30 % och tandgnissling ca 30 % kvar oförändrade även i vuxen ålder. Barn med nattskräck brukar ofta även tala och gå i sömnen.

 

Indelning av parasomnierna hjälper läkarna behandla

Läkarvetenskapen brukar dela in parasomni-tillstånden i 3 olika grupper. Genom att även se när på natten de inträffar vet de om de förkommer under djupsömnen eller drömsömnen, och får på så sätt lättare veta orsaker och hur man ska behandla:

      1. Störningar med uppvaknande: Förvirrade uppvakningar, sömngång, nattskräck, oro, gråt och skrikförekommer under djupsömnen (även kallat NREM-sömn).
      2. Störningar under drömsömn: Mardrömmar, drömfantasier, återkommande tillfälliga paralyserade tillstånd
      3. Andra störningar: Stönanaden, livliga drömmar, kramper, hallucinationer, ätstörningar, exploderade huvudvärk, tal i sömnen, tandgnissling, sängvätning m.fl.

Så skiljer man en epilepsi-attack från en parasomni-attack

När ett barn eller tonåring får en krampattack är det är lätt att man tror att barnet lider av epilepsi. Men så behöver det inte vara fallet. Det kan vara en parasomni-attack. Problemet är bara att det är väldigt svårt för att ibland inte säga omöjligt att se skillnad. Allra bäst är om det finns en filminspelning av attacken. Derrys algoritm nedan är en ytterligare hjälp till att identifiera vad attacken beror på.

Identifiera barns krampattack med Derrys algoritm

 

Om epilepsi finns i släkten är risken större för barnet att bli drabbad inte bara av epilepsi utan även andra störningar under djupsömnen som t.ex att gå i sömnen. För dessa barn är det extra viktigt med regelbundna sängvanor och att få tillräckligt lång sömntid.

Andningsstörningar kan också bidra till att barnet går i sömnen, drabbas av nattskräck eller blir en sängvätare.

 

Hur skiljer man på mardrömmar och nattskräck?

Mardrömmar har de flesta råkat ut för som barn, och vet hur man vaknar klarvaken med rädd och orolig med hemska minnen från den störande drömmen vilket i sin tur leder till att det är svårt att somna om igen. Men hur vet man vad som är nattskräck? Tabellen nedan ger ledning:

Mardrömmar Nattskräck
Under drömsömnen (REM-sömn) Under djupsömnen (NREM-sömn)
Mycket vanligt drabbar 88% av alla barn Drabbar enbart 2,0-6,5% av alla barn
Under senare delen av natten Under första delen av natten
Svårt att somna om Somnar snabbt om
Lätt att trösta Vägrar bli tröstad
Detaljerade målande beskrivningar av drömmen Fragmentariska minnen från drömmen
Rör på sig lite under sömnen Rör på sig mycket under sömnen
Klarvaken vid uppvaknandet Förvirrad vid uppvaknandet

Hur kan man hjälpa? Behandling av barns parasomnierVad kan man då göra för att hjälpa barn med mardrömmar, sömngång, nattskräck och andra parasomnier. Här kommer den kände barnspecialisten Professor Brunis råd.

 

  • Inse att det är viktigt att ta problemen på allvar annars kan de försämras
  • Om barnet lider av t.ex. sömnapné och andra andningsstörningar se till att de blir behandlade då dessa tillstånd påverkar negativt
  • Om barnet äter läkemedel kan det vara orsaken och parasomnin en biverkning
  • Se till att säkerhetsåtgärder sätts in i hemmet så att inte sömngångare gör sig illa
  • Inför regelbundna sömnvanor
  • Undvik att vakna och gå till barnet (ökar oron hos barnet och förlänger händelserna)
  • Led barnet tillbaka till sängen
  • Väck barnet på bestämda tider
  • Börja med avslappningsövningar
  • Lär in nya sängvanor med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT).
  • Prova sängalarm för barn som kissar i sängen i första hand (hjälper 60-80 %)
  • Läkemedel kan sättas in men bara i mycket svåra fall.

Har ditt barn svårt att somna, vaknar på natten eller har krypningar i benen?

Läs mer om sömnproblem hos barn här.
Skriven av: Bodil B. Czarnecki, frilansskribent Miliax

Läs mer

21 Jun Nonchalera inte barns snarkningar och sömnproblem!

Snarkning och sömnapné förekommer hos barn i alla åldrar, men är vanligast i förskoleåldern och sedan kommer en ny topp hos barn i tonåren. De vanligaste orsakerna till de yngre barnens sömnproblem är att halsmandlarna (tonsillerna) tar för stor plats i svalget, eller att körteln bakom näsan (adenoiden) är förstorad. Båda tillstånd gör att passagen för luft blir begränsad vilket försvårar andningen och i sin tur leder till snarkning och andningsstopp. Sömnapné hos tonåringar har blivit mer och mer vanligt under det senaste decenniet och är oftast relaterad till övervikt. Dålig kosthållning och för lite motion innebär att sömnapnésyndromet krupit ner i åldrarna.

Viktigt att mäta små barns sömnproblem och snarkningar

Det är viktigt att ta barn snarkningar och sömnproblem på allvar. Små barn kan inte uttrycka hur de känner sig, och övertrötta barn blir snarare mer aktiva än tvärtom som vuxna. Dessutom sover barnen oftast utan sängpartner. Det svårt att veta, även för föräldrarna, hur barnet egentligen sover. Forskning visar även att den syrebrist som sömnapné hos barn innebär kan påverka barnet negativt på längre sikt. Att låta göra en sömnregistrering på en specialistmottagning är det enda säkra sättet att få veta vad barnet lider av och kunna ställa rätt diagnos.

Läs vår nya artikel med råd, tips och hjälp för tonåringar och barn med sömnproblem.

Läs mer