Sömnstudier och sömnapné

31 okt Sömnstudier och sömnapné


Idag uppmärksammas sömnapné på ett sätt som inte var fallet för bara några år sedan. Primärvården blir bättre och bättre på att upptäcka symptom och riskfaktorer på misstänkt sömnapné. Det har medfört att köerna för så kallade sömnutredningar och sömnstudier har ökat.

Sömnstudien ska kartlägga dina sömnproblem?

Sömnapné är så vanlig att den betraktas som en folksjukdom och innebär att man får andningsuppehåll när man sover, upp till flera hundra gånger per natt. Detta medför att syremättnaden i blodet sjunker, stresshormoner frisätts och blodtrycket pendlar upp och ner under natten. Dessa så kallade stressattacker ruinerar den vila som sömnen ska ge och leder till att man blir väldigt trött på dagen. Vitala organ som lungor, hjärta och hjärna blir inte syresatta under apnéerna vilket gör att personen riskerar att dra på sig följdsjukdomar, exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärl sjukdomar, stroke och depression. Organen får jobba hårt hela natten då kroppen ständigt vaknar upp för att hämta andan. Denna rytm leder till dålig sömnkvalitet och patienten kommer aldrig ner i den så viktiga djupsömnen. Om en person vet om att han/hon snarkar och kanske har bevittnade andningsuppehåll hänvisas man till primärvården. Det är viktigt att berätta för primärvårdsläkaren hur man sover och att man snarkar för om man är i riskzonen att lida av sömnapné skickas en remiss till närmsta sömnlabb där en sömnutredning, även kallad sömnstudie, påbörjas.

Vad man bör förvänta sig under och efter en sömnstudie ?

En sömnstudie är ett enklare namn på en diagnostisk utvärdering av sömnen. Om sömnspecialisten misstänker att du har obstruktiv, sömnapné genomförs en sömnstudie för att kunna ställa en korrekt diagnos.
Sömnstudien hjälper doktorn att se ett sömnmönster och upptäcka sömnrelaterade problem, som patienten ibland inte ens vet om. Studien kan göras hemma eller på ett sömnlabb. Ifall patienten blir erbjuden att göra studien hemma får man med sig utrustningen hem och den spelar in patientens sömn under natten. Resultaten används sedan för att närmare se hur puls och syrenivån pendlar under natten samt hur många apnéer man har under sömnen. Sömnspecialisten väger dessutom in patientens allmänna hälsotillstånd och medicinska förflutna.
När utredningen är klar påbörjas nästa steg en ”titrering studie”, vilket betyder att patienten provar ut en övertrycksapparat med en tillhörande mask. Denna maskin kallas för CPAP som är en förkortning av det engelska uttrycket ”Continuous positive airway pressure”. Behandling med CPAP är idag den bästa och mest väldokumenterade metoden för att komma till rätta med sömnapné. Behandlingen skapar ett lätt lufttryck som håller de övre luftvägarna öppna och patienten får den syremängd som behövs. De kraftiga påfrestningarna på kroppen uteblir, patienten sover bättre och livskvaliteten höjs.