Behandling

16 Mar Sprid kunskap om snarkning och sömnapné

Fredag den 17 mars firas World Sleep Day och i samband med detta har ResMed tagit fram ett nytt informationsmaterial för att sprida kunskap om snarkning och sjukdomen sömnapné. Informationsmaterialet Snarkar du eller din partner?’ innehåller dels filmer, informationsplanscher och broschyrer som kan beställas för att lära sig mer om sjukdomen.

Worldsleepday.org annordnar varje år olika aktiviteter för att öka kunskapen och sprida budskapet om vikten av god sömn. Årets World Sleep Day har ledorden “Sleep Soundly, Nurture Life” vilket betyder ungefär ”Sov gott, vårda ditt liv”. Besök worldsleepday.org för att läsa mer om olika aktiviteter runt om i Världen.

ResMed’s bidrag till att öka kunskapen och medvetenheten om riskerna med snarkning och sömnapné är ett nytt informationsmaterial som heter Snarkar du eller din partner? Materialet innehåller broschyrer, planscher och filmer som alla ger information om symtom, sjukdomen och olika behandlingar.

Vad är obstruktiv sömnapné?

En kortfilm för dig som vill lära dig mer om snarkning och sömnapné

Läs mer om informationsmaterialet Snarkar du eller din partner och dess innehåll på traffpunktsomn.se

 

 

 

Läs mer

25 Jan Ny studie visar positiva effekter av digital självmonitorering

Ny europeisk forskning från PwC visar att patienter med sömnapné som använder patientstödsprogrammet myAir* har högre följsamhet till sin behandlning med kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP) än patienter som inte använder myAir.

 

Behandling med CPAP är oftast en kronisk behandling, dvs som patient måste man behandla sig år ut och år in. Att CPAP är effektivt för behandling av sömnapné och att följsamhet till behandling är viktigt för att bibehålla ett behandlingsresultat är inga nyheter. Precis som för många andra patientgrupper med kronisk behandling kan följsamheten för CPAP-användare vara ett stort problem. Det gäller både den initiala kritiska uppstartsfasen då man ska lära sig att sova med sin CPAP och andningsmask till de patienter som stått på behandling i flera år och ibland kämpar med att använda sin apparat varje kväll.

Innovation och utveckling inom behandling av sömnapné

CPAP-behandlingen har genomgått stora förändringar de senaste åren med utveckling av nya CPAP-apparater och moderna andningsmasker som gör behandlingen så bekväm som möjligt för användarna. ResMed som är en ledare inom utveckling av medicinskteknisk apparatur och CPAP-masker har under de senaste åren lanserat flera smarta lösningar för både sjukvården och sömnapnoiker, som t ex CPAP:er med integrerad trådlöskommunikation med möjlighet till enkel telemonitorering för sjukvården. Den senaste lösningen myAir* som är riktad till patienterna, är ResMeds digitala online-supportprogram som gör att patienter enkelt kan följa sin egen behandling och få individualiserade råd som stödjer deras motivation. Patientstödsprogrammet blir ett komplement till sjukvården och hjälper patienten att hålla sig informerad och motiverad, vilket är faktorer som länge ansetts spela en roll för en effektiv behandling av sömnapné och andra medicinska besvär.

myAir förbättrar avsevärt daglig användning och följsamhet till behandling med kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP) hos patienter med sömnapné

Studien ”Empowering the Sleep Apnoea Patient” (Stärka patienter med sömnapné), som genomfördes av det globala företaget PwC, analyserade anonyma data om daglig användning från 23 000 patienter som står under behandling med CPAP eller automatiskt positivt luftvägstryck (APAP) för sömnapné i Tyskland och Storbritannien.1 Patienterna behandlades på sömnkliniker och av hemsjukvårdsgivare i dessa två länder och alla monitorerades via telemonitorering av sin sköterska eller läkare. 1 800 dessa patienter registrerades också på myAir, ResMeds digitala självmonitoreringsprogram.

Resultaten visar att patienter som är kopplade till myAir både använder sin apparat längre per natt och har högre följsamhet till sin behandling jämfört med övriga patienter. Datan som publicerats i en vitbok av PwC i januari 2017 visar att myAir-patienter i medeltal använder sin apparat 46 minuter längre per natt jämfört med andra patienter. Dessutom visar studien att den genomsnittliga följsamheten till behandling under den första kritiska veckan för nya patienter var 76 procent för myAir-patienter jämfört med 71 procent för övriga patienter.1

Antalet patienter som använder myAir i Sverige ökar vaje dag

myAir lanserades i maj 2016 på den svenska marknaden och antalet registrerade användare ökar dagligen i Sverige. Tjänsten är gratis och alla patienter som använder en AirSense-CPAP från ResMed kan enkelt ansluta sig till myAir. En av de första patienterna att prova myAir i Sverige är Patric Ilar, sömnapnoiker och ansvarig för patientföreningen Apnéföreningen Öst. Läs mer om Patrics upplevelser.

*myAir fungerar tillsammans med AirSense & AirCurve apparater från ResMed

AirSense™ 10 AutoSet från ResMed är en självjusterande behandlingsapparat av högsta kvalitet. Apparaten kan registreras till gratistjänsten myAir så att du kan följa din behandling i din dator, surfplatta eller smartphone och få tips och råd hur du gör din behandling mer behaglig. I myAir hittar du ett sömnbibliotek med filmer och instruktioner som hjälper dig att få en så behaglig behandling som möjligt. myAir är en responsiv webbsida där du enkelt loggar in och följer din behandling. Registrera din AirSense-apparat på myAir.ResMed.eu.

Läs mer om AirSense-CPAP

 

1. Price Waterhouse Coopers. Empowering the sleep apnoea patient: A study of how myAir users behave better. 2016. www.resmed.com/epn/content/dam/resmed/global/documents/epn/pwc-report-effects-of-myair-6.pdf

Läs mer

24 Nov En lyckad behandling börjar med en bra mask!

Ulla Söder, specialist på CPAP-masker på ResMed, får ofta frågor gällande tillpassning, rengöring och vilken typ av mask som kan passa just mig.  När det gäller skötsel av sin mask så finns det ett par grundregler som är bra att följa, det gör behandlingen mer bekväm och förlänger livslängden på masken.

Rengöring och allmän skötsel

Många CPAP-användare som har stått på behandling en längre tid tycker att det är komplicerat att hålla sin mask ren, kommentarer som ”det är så många delar att hålla reda på” är inte ovanliga. En lösning på det problemet är att fundera på en modernare mask menar Ulla, som exempel berättar hon om ResMed’s nya helmask som har fyra delar jämfört med äldre masker som kan ha över 20 delar. Förutom att det är lättare att hålla masken ren så är masken även lättare och det är mycket enklare för patienten att själv tillpassa masken och få den tät.

När det gäller rengöringen så kan man dela upp den i daglig- och veckovis rengöring. Du ska rengöra mjukdel och maskram ordentligt varje dag genom att gnugga dem försiktigt i ljummet vatten och milt oparfymerat diskmedel.  Det är viktigt att skölja noggrant. Huvudbandet och eventuella mjuka skydd ska tvättas för hand i ljummet vatten och mild tvål en gång per vecka. Ett tips är att göra rengöringen till en del av vardagen, t e x varje morgon precis som med tandborstningen. Får man till en rutin är det större chans att man inte glömmer bort det. Och gör man det på morgonen så hinner delarna lufttorka till kvällen då det är dags att sova igen.

Hur ofta måste jag byta min mask?

Den frågan får jag ofta säger Ulla och påpekar att det är väldigt individuellt. Det är så många faktorer som påverkar livslängden på en CPAP-mask. Det viktigaste är att man väljer en mask av hög kvalitet då håller den längre, säger Ulla och förtydligar att en bra mask är oerhört viktigt även  för behandlingsresultatet.

Mjukdelen och näskuddarna slits med tiden vilket försämrar komfort, funktion och hur väl masken håller tätt. En sliten mjukdel kan leda till läckage. Många patienter som upplever läckage efter en tids användande drar åt masken hårdare men det leder ofta till ännu mer läckage och att man får tryckmärken i ansiktet av masken. En korrekt tillpassad mask ska sitta lagom hårt så att luften som din CPAP tillför ”blåser upp” mjukdelen och ger en bra förslutning.  Ullas tips är att i samband med rengöring kontrollera mjukdel/näskuddar efter sprickor, stelt ytskick eller missfärgning av silikonet.  Märker man något av detta är det dags att byta ut delen.  Huvudbandet slits väldigt olika beroende på person. Värme, svett och rörelse under sömnen sliter olika på huvudbanden som töjs ut och till slut förlorar sin elasticitet. T ex under varma sommarmånader utsätts huvudbandet för mer påfrestning då det är varmare klimat och man svettas något mer. En varningssignal är om du märker att du måste börja dra åt huvudbandet hårdare och hårdare,  då kan det vara dags att byta ut huvudbandet.

Ullas absolut viktigaste tips är att, ”Är du inte nöjd med din mask ska du se till att få prova ut en ny! Det finns många moderna masker att välja på och ditt behov kan ha ändrats över tid, masken är trots allt grunden för en lyckad långtidsbehandling”.

 

Läs mer

28 Jun 7 tips för bättre sömn på resan

Sommaren står för dörren och många går snart på ledighet. Vissa kommer stanna i hängmattan medan andra kommer behöva hitta sköna positioner i flygstolen, på tåget eller i bilen i stället. Här får du 7 tips på vad du kan göra för att få en bättre sömn på resan!

1. Stäng ute oljudet

Oljud kan vara förödande för en god sömn. Sitter du på en lång flygresa kommer planets jetmotorer och vinddraget utanför att skapa störningar. Se därför till att stänga ute ljudet med hjälp av öronproppar. Det finns olika typer av öronproppar, i skum, silikon och vax t.ex., som stänger ute ljud olika bra, testa olika varianter och se vad som passar dig bäst. De kommer inte stänga ute allt ljud, men kommer ändå göra en stor skillnad. Det finns också hörlurar som har ”noise cancelling”. Dessa kan du placera utanpå öronpropparna och sedan starta funktionen (men spela inte någon musik!).

2. Blockera ljuset

Det blir sällan helt mörkt i ett flygplan, tåg eller en bil. Det finns många ljuskällor som kan störa sömnen eller göra det svårt att somna; videoskärmar, läslampor och mötande trafik kan alla utgöra sådana störande moment. Skaffa därför en ögonbindel för att göra det mörkt och behagligt för ögonen.

3. Se upp för överstimulering

Precis som hemma är det bättre att läsa en bok precis innan du ska sova. Väljer du att kolla på en film eller serie på din telefon, surfplatta, dator eller på flygplanets inbyggda tv-skärmar är risken större att du får svårt att somna. Förutom att handlingen i det du tittar på kan göra dig mer alert och vaken, gör ljuset från skärmen att du blir piggare. Så ta med favoritförfattaren i handbagaget!

4. Välj ett säte vid fönstret

Om du vill kunna sova ostört under en flygtur, bör du välja en plats vid fönstret, gärna en bit från vingarna och toaletterna. Då slipper du andra passagerare som behöver passera dig för att gå på toaletten eller sträcka på benen (självklart precis när du har somnat), och du slipper oljudet från motorerna. Dessutom kan du luta huvudet mot väggen eller fönstret. Skönt!

5. Ta med egen kudde

Gör det extra bekvämt med en egen kudde. Vill du inte ta kudden du normalt har i sängen kan du skaffa en nackkudde, eller varför inte den innovativa Ostrich Pillow!

6. Drick mycket vatten

Det ordas ofta om huruvida det är bra att dricka mycket vatten, men något som är sant är att det är extra viktigt att göra det på flygresan. Bland annat för att slemhinnor i hals, mun och näsa inte ska torka ut och därmed bli mottagliga för infektioner. I flygplanet är luften dessutom extra torr och du kommer därmed snabbare att torka ut. Skulle du få ont i huvudet under resan, behöver inte en värktablett vara svaret heller. Huvudvärk beror nämligen ofta på just låga vätskenivåer i kroppen.

7. Undvik alkohol

Alkohol kanske gör dig trött och dåsig till en början, men det torkar också ut din kropp och stör din sömn. Håll dig ifrån alkoholen till dess att du kommit fram, så slipper du landa mer trött och mosig än vad som är nödvändigt.

Här kan du hitta flera produkter som kan hjälpa dig att sova bättre på resan.

Trevlig sommar!

Läs mer

09 Maj Patientstöd ger nya möjligheter till bättre långsiktigt behandlingsresultat

Patric Ilar, sömnapnoiker och ansvarig för patientföreningen Apnéföreningen Öst, har provat myAir som är en ny patientstödstjänst från ResMed. Tjänsten ingår för alla som har en AirSense CPAP och möjliggör för patienten att dagligen följa sin behandling via sin dator, surfplatta eller smartphone. Tillsammans med individanpassad återkopling utifrån behandlingsresultat ger tjänsten en mer engagerad patient och ett bättre långsiktigt behandlingsresultat.

Patric Ilar fick sin diagnos sömnapné för ca sex år sedan. Idag står han på CPAP-behandling och mår bra och arbetar aktivt för att sprida kunskap om sjukdomen via bl a sin Facebook-grupp och den nyligen startade patientföreningen Apnéföreningen Öst.

Patric är mån om att hålla koll på sin behandling. Han vill kunna följa sitt behandlingsresultat och se om det förändras över tid. Nu har Patric fått en ny möjlighet till det via tjänsten myAir som ingår för patienter som behandlas med AirSense-apparater från ResMed. Patric var en av de första i Sverige som fick prova myAir och nu ett år senare är den tillgänglig för alla användare av AirSense-CPAP.

myAir – individanpassad återkoppling för bättre behandlingsresultat
Den inbyggda trådlösa funktionen i AirSense-apparaten gör det möjligt att aktivera sin CPAP till myAir via en webbsida. Därefter skickar apparaten automatiskt daglig patient anpassad behandlingsdata som enkelt kan följas via myAir-sidan på en dator, surfplatta eller smartphone. Patienten får även återkoppling via uppmuntrande och individanpassade meddelanden via e-post. Om behandlingsdatan försämras skickas tips på hur detta kan ändras. När CPAP:en används dagligen och behandlingsdatan ser bra ut får man utmärkelser som hjälper till att hålla uppe engagemang och motivation. I myAir finns även tillgång till instruktionsvideor om t ex masktillpassning och rengöring av sin utrustning. Målet med myAir är att engagera patienten och göra denne mer delaktig i sin behandling och på så vis öka följsamheten till behandlingen för ett bättre långsiktigt behandlingsresultat!

Patric Ilar var först ut att prova myAir
Vi träffade Patric och ställde några frågor om hans upplevelse av myAir och hur tjänsten påverkat honom. En av våra första frågor var hur han skulle beskriva myAir för någon som inte provat.
– Jag har nu provat myAir i cirka ett år. Tjänsten är som en app eller ett program där jag själv kan logga in för att se mina sömndata i grafer samt glada/ledsna figurer. Det finns ett enkelt och överskådligt  poängsystem  om man känner till lite om vad förkortningar som AHI m.m. står för. Ett plus tycker jag är de filmer som finns med tips och annat.

Idag kan man redan se viss behandlingsdata på sin CPAP så varför ska man använda sig av myAir? Patric berättar att det är viktigt för honom att följa sin behandling och se att den ligger på en bra och acceptabel nivå.
– Därför är det så smidigt att kunna använda sig av datorn, surfplattan eller sin smartphone beroende på vad man har till hands för stunden. Det är ett enkelt sätt för mig att kunna kolla upp mina sömnadata, säger Patric.

Vi blev nyfikna på vilken information som han tycker är mest intressant att följa och varför. Patric berättar att det för hans del är flera delar som är intressanta; bl.a AHI (Andningsuppehåll per timme), antal sömntimmar och om dessa förändrar sig över en längre tid exempelvis veckor eller månader. Poängsystemet i myAir gör att han snabbt kan hitta nätter där han haft fler AHI och även få infomation om vad som kan ha påverkat resultatet som t ex högt maskläckage.

Patientanpassad återkoppling
Eftersom myAir är en individanpassad tjänst skickar systemet via e-post tips och information till patienten beroende på hur dennes behandling går. Denna funktion är något som Patric uppskattar, den gör att han får snabb återkoppling hur behandlingen går, både om hans resultat är bra eller blivit sämre. Tror han att han kan ha nytta av informationen när han träffar sjukvården?
– Absolut, om jag upptäcker att jag kanske har en sämre behandling under en längre tid så kan jag diskutera informationen med min läkare/sköterska och tillsammans kan vi då utreda vad det beror på och snabbt t.ex. ändra mina inställningar.

På frågan om Patric ser några risker med den personliga integriteten kopplat till myAir och telemonitorering generellt svarar han att han känner sig fullkomligt säker med myAir och att han önskat att telemonitorering kommit för flera år sedan.
– Då hade jag säkerligen sluppit många resor till sjukhuset!
Patric har även provat AirView som är en telemonitoreringstjänst för sjukvården, där sjukvården kan följa sina patienter på distans och få mer avancerad data över patientens behandling samt möjlighet att justera inställningar på distans.
Patric upplever att telemonitoreringen fungerat klanderfritt och har gett honom en trygghet att veta att han snabbt kan få hjälp när det behövs och att avläsning av behandlingsdata sker utan att han behöver skicka in sitt minneskort.

På vår sista fråga om han skulle rekommendera myAir till andra sömnapnoiker svarar Patric att han utan tvekan skulle rekommendera myAir!


 

Läs mer

22 Jul Telemedicin – framtidens lösning för bättre sömnapnévård är här

Att sömnapnévården har ont om resurser är ingen hemlighet, och samtidigt ökar antalet sömnapnoiker för varje år. Det är en ekvation som inte går ihop och det är många inom sjukvården som med oro ser på framtiden. Redan idag haltar vårdens förmåga att ta fånga upp, ta hand om och följa upp alla sömnapnoiker. Men nu finns ett ljus i tunneln. En del av lösningen kan ligga i ett förändrat arbetssätt för vårdpersonalen genom telemedicin och telemonitorering som en viktig del i omhändertagandet av sömnapnoiker.

Med hjälp av telemedicin kan fler sömnapnoiker få en bättre vård trots knappa sjukvårdsresurser. Detta innebär att CPAP-apparaterna utrustats med en integrerad möjlighet att skicka över sömnregistreringsdata automatiskt via Internet till vårdpersonal, som då snabbt kan se om behandlingen fungerar som den ska. Det hjälper också vårdpersonal att på ett tidigt skede fånga upp eventuella problem och ge stöd & råd via telefon.

Telemonitorering har testats med framgång på sömnkliniker i Finland. Deras erfarenheter visar på sparad tid för vårdpersonal som då kunde vara mer flexibla i sitt arbetssätt, vilket frigjorde tid till de patienter som behövde mer stöd. Man upptäckte också att de problem som kan uppstå vid CPAP-behandling upptäcktes på ett tidigare stadium och då kunde lösas snabbt. Dessutom ledde detta nya arbetssätt till att sömnklinikerna klarar av att ta emot fler patienter. Patienterna å sin sida upplevde att de kände sig omhändertagna eftersom någon på sömnkliniken ringde upp de vid behov. Det innebar också att de patienter som hade en fungerande behandling slapp åka in till kliniken för ett personligt besök, vilket sparade både resekostnader, tid och eventuella semesterdagar.

Om de svenska sömnklinikerna skulle anamma de finska klinikernas arbetssätt med behandling av sömnapnoiker med hjälp av telemonitorering, så finns det en stor förbättringspotential. Kapaciteten för att ta emot fler nya patienter skulle kunna öka, samt uppföljning och kontroll av befintliga patienter skulle kunna förbättras. Telemonitorering är ett användarvänligt och bra sätt att utnyttja ny teknik för att få ett mer flexibelt arbetssätt på sjukhusen och större möjligheter att kunna ge en bättre behandling till fler patienter. Erfarenheter visar att patienterna samtidigt känner en trygghet i att bli sedda och att sjuksköterskan har kontroll över situationen snarare än att känna sig övervakade.

 

Läs mer

10 Jul Stort fokus på e-hälsa och telemedicin under Almedalen 2015

Årets Almedalsvecka var som vanligt fullspäckad med olika symposier och intressanta föreläsningar. ResMed Sweden AB deltog för att sätta sömnapné på den politiska agendan genom att belysa telemonitorering, som kan ge ökad vårdkvalitet och korta köer för sömnapnoiker.

 

Telemonitorering ger stora fördelar inom vården

Patientuppföljning på distans, så kallad telemonitorering, är ett bra exempel på hur ny innovativ teknik kan bidra med högre kvalitet inom sjukvården. Telemonitorering kan frigöra resurser i en redan överbelastad vård och effektivisera vårdprocessen så att vårdköer kan kortas samt ge en mer kostnadseffektiv vård.

Telemonitorering bidrar också till en mer human vård då vårdgivare kan lägga mer resurser på patienter som verkligen behöver mer tid med sin läkare eller sjuksköterska, samt inte behöver kalla in patienter på återbesök om de har en fungerande behandling. En patient med sömnapné som kontinuerligt följs upp lyckas bättre med sin behandling och det bidrar därför till en ökad följsamhet med CPAP-behandling.

 

Politiker i Almedalen positiva till telemedicin

Under Almedalen 2015 tog vi från ResMed pulsen på några politiker och beslutsfattare för att få deras syn på och vilka åtgärder de planerar för att få till en positiv utveckling inom telemonitorering av sömnapnoiker.

Beslutsfattarna som vi pratade med i Almedalen var positiva till implementering av ny innovation, som till exempel distansmonitorering, men de insåg också problemet med att läkarbesök på distans inte har samma status som ett traditionellt läkarbesök. Detta hindrar vårdgivarna från att implementera ny teknik då incitament att införa telemonitorering saknas.

Frågan om telemedicin är dock högt prioriterad och vi hoppas att se resultat av det inom kort.

 

Författare: Helena Lundhammar
Publiceringsdatum: 10 juli 2015

Läs mer

22 Dec Telemedicin – framtidens lösning för bättre sömnapnévård är här

Att sömnapnévården har ont om resurser är ingen hemlighet, och samtidigt ökar antalet sömnapnoiker för varje år. Det är en ekvation som inte går ihop och det är många inom sjukvården som med oro ser på framtiden. Redan idag haltar vårdens förmåga att ta fånga upp, ta hand om och följa upp alla sömnapnoiker. Men nu finns ett ljus i tunneln. En del av lösningen kan ligga i ett förändrat arbetssätt för vårdpersonalen genom telemedicin och telemonitorering som en viktig del i omhändertagandet av sömnapnoiker.

Med hjälp av telemedicin kan fler sömnapnoiker få en bättre vård trots knappa sjukvårdsresurser. Detta innebär att CPAP-apparaterna utrustats med en integrerad möjlighet att skicka över sömnregistreringsdata automatiskt via Internet till vårdpersonal, som då snabbt kan se om behandlingen fungerar som den ska. Det hjälper också vårdpersonal att på ett tidigt skede fånga upp eventuella problem och ge stöd & råd via telefon.

Telemonitorering har testats med framgång på sömnkliniker i Finland. Deras erfarenheter visar på sparad tid för vårdpersonal som då kunde vara mer flexibla i sitt arbetssätt, vilket frigjorde tid till de patienter som behövde mer stöd. Man upptäckte också att de problem som kan uppstå vid CPAP-behandling upptäcktes på ett tidigare stadium och då kunde lösas snabbt. Dessutom ledde detta nya arbetssätt till att sömnklinikerna klarar av att ta emot fler patienter. Patienterna å sin sida upplevde att de kände sig omhändertagna eftersom någon på sömnkliniken ringde upp de vid behov. Det innebar också att de patienter som hade en fungerande behandling slapp åka in till kliniken för ett personligt besök, vilket sparade både resekostnader, tid och eventuella semesterdagar.

Om de svenska sömnklinikerna skulle anamma de finska klinikernas arbetssätt med behandling av sömnapnoiker med hjälp av telemonitorering, så finns det en stor förbättringspotential. Kapaciteten för att ta emot fler nya patienter skulle kunna öka, samt uppföljning och kontroll av befintliga patienter skulle kunna förbättras. Telemonitorering är ett användarvänligt och bra sätt att utnyttja ny teknik för att få ett mer flexibelt arbetssätt på sjukhusen och större möjligheter att kunna ge en bättre behandling till fler patienter. Erfarenheter visar att patienterna samtidigt känner en trygghet i att bli sedda och att sjuksköterskan har kontroll över situationen snarare än att känna sig övervakade.

 

Läs mer

30 Sep Dr Ola Sunnegren svarar på frågor om barns sömnproblem och snarkning

Dr Ola Sunnergren

Sex frågor till Dr Ola Sunnergren, verksamhetschef Öron- Näs och Halskliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.

Ola Sunnergren har lång erfarenhet från barn med sömnproblem.

 

1. Vilken är den vanligaste typen av sömnproblem hos barn som du träffat?

SVAR: Snarkning, utan tvekan. Och snarkningen beror oftast på förstorade halsmandlar eller en förstorad adenoid (körtel bakom näsan)

 

2. Vilka symtom är vanligast hos barn som snarkar?

SVAR: Snarkning är ju i sig ett symtom på en trång luftväg. Andra vanliga symtom under natten är andningsuppehåll i sömnen och orolig sömn.

Symtom på dagen kan vara: svårt att svälja, nästäppa, rastlöshet, instabilt humör, trötthet, dålig viktuppgång.

 

3. Vilka åldrar har de barn med sömnproblem som du träffar?

SVAR: Vanligen från några veckor gamla till 8-10 år.

 

4. Finns det kopplingar mellan snarkning och överaktivitet som exempelvis ADHD?

SVAR: Det finns inte någon koppling mellan snarkning i sig och ADHD. Däremot kan barn som inte får tillräckligt med sömn, t.ex. p.g.a. snarkning, få besvär med koncentrationen dagtid, och uppfattas som rastlösa och emotionellt instabila.

 

5. Vart ska man vända sig för att få hjälp om sitt barn har sömnstörningar?

SVAR: Man ska gå till vårdcentralen med önskemål om att få en remiss till en Öron- Näs- och Halsklinik.

 

6. Vilket är ditt bästa råd till föräldrar med barn som har ovanstående symtom?

SVAR: Sök hjälp! I de flesta fall är det relativt lätt att behandla barnet som kommer må mycket bättre efteråt.

Läs mer

26 Mar Hur du kan förhindra snarkning med dentala produkter

Sleep-ApneaAtt snarka då och då är inte farligt, men om det händer ofta och högt kan det vara ett symptom på den bakomliggande sjukdomen sömnapné, ett allvarligare medicinskt tillstånd. Ordet apné betyder andningsuppehåll orsakad av andningshinder. Sömnapné betyder att andningsuppehållet är ofrivilligt och sker under nattsömnen. Luftflödet till och från lungorna hindras då tungan och mjuka gommen faller bakåt mot svalget så att luften inte kan passera. Snarkning innebär attdet vibrerar i svalgetoch det är då ”oljudet” uppkommer. Snarkning påverkar dels din sömn, din hälsa och livskvalitet, och dels din partners sömnkvalitet.

Snarkning har stor inverkan på livskvaliteten

Att bota snarkningen innebär en bättre livskvalitet för både dig själv och din omgivning. Du kommer att sova bättre känna digutvilad när du vaknar. Samtidigt som du förhindrar dina snarkningar under sömnen kommer du också förebygga att du får allvarligare hälsoproblem som kan uppstå i samband med eventuella andningsuppehåll orsakade av snarkningen.

Olika behandlingsalternativ – dentala produkter

Idag finns det olika behandlingsalternativ för dig som snarkar. . Dentala produkter anses idag vara en effektiv behandling för att förhindra snarkning.
Idag finns det specialister som kan hjälpa just dig som snarkar. Behandlingen består av en så kallad snarkskena som är individuellt anpassad efter dina behov och självklart efter din mun och käke.
Skenan hjälper till att skjuta fram underkäken under sömnen så att du kan andas normalt utan att vibrationerna i svalget börjar. Skenan ser till att hålla din underkäke i ett framskjutet läge natten igenom och håller på så sätt bort tungan och mjuka gommen från svalget. Snarkningen uteblir då luftvägen blir fri.
Snarkning kan även bero på spänningar i musklerna, fett som samlats runt strupen och hinder i näshålan som gör att man får det svårt att andas normalt.
En snarkskena är en medicinteknisk produkt och man kan säga att den fungerar som en tandställning som är gjord av hårdplast. När du ska sova sitter skenan över tänderna i munnen och uppgiften är att försvåra för en kollaps i svalget då det eventuellt kan leda till ofrivilliga andningsuppehåll.
Tack vare denna effektiva produkt blir faktiskt vissa patienter helt av med sin snarkning och antalet andningsuppehåll minskas vilket bidrar till en bättre sömn-och livskvalitet.

Läs mer