Över 936 miljoner människor i hela världen lider av obstruktiv sömnapné

Share this article

Över 936 miljoner människor i hela världen lider av obstruktiv sömnapné

Om du har obstruktiv sömnapné är du långt ifrån ensam. Enligt de senaste forskningsrönen1 är över 936 miljoner över hela världen drabbade.

Denna anmärkningsvärda siffra publicerades i världens ledande vetenskapliga tidskrift inom luftvägshälsa och är nästan 10 gånger högre än Världshälsoorganisationens uppskattning på över 100 miljoner från 2007.

De nya rönen innebär ökad press på läkare att screena, diagnostisera och ordinera behandling för denna hanterbara sjukdom.

Över 85 procent av alla patienter med [obstruktiv] sömnapné har inte fått någon diagnos” förklarar Carlos M. Nunez, M.D., som är en av studiens medförfattare och ResMeds medicinska chef.

Det innebär ökad risk för arbetsplats- och trafikolyckor för dessa personer och kan bidra till andra betydande hälsoproblem, bland annat hypertoni, hjärt-kärlsjukdom och även dålig glukoskontroll för diabetiker. Vi är medvetna om riskerna, och nu känner vi också till problemets omfattning. Den första åtgärden är att screena patienter som vi vet löper hög risk.

Varför är obstruktiv sömnapné i de flesta fall odiagnostiserad?

Eftersom över 85 procent av alla med obstruktiv sömnapné inte har fått diagnosen finns det miljontals människor som inte vet att de är drabbade. De slutar andas i 10 sekunder eller längre, vaknar med ett ryck för att undvika att kvävas och somnar om igen. Den cykeln upprepas under hela natten. De många störningarna leder till sömnbrist, men de flesta kommer inte ihåg att de vaknar. I stället tror de att de är trötta på grund av stress eller för att de har blivit äldre. Eller så får de fel diagnos, till exempel insomni, migrän, kronisk trötthet eller andra sjukdomar.

Vem riskerar att få obstruktiv sömnapné?

Obstruktiv sömnapné kan drabba vem som helst, även barn. Snarkning är den viktigaste indikatorn hos både män och kvinnor, men alla som snarkar har inte obstruktiv sömnapné … och alla som har det snarkar inte.
Andra vanliga riskfaktorer är övervikt, ålder över 40 år och stor halsomkrets, familjehistorik med sömnapné samt olika fysiska egenskaper, bland annat polyper i näsan. Rökning, alkohol och vissa lugnande läkemedel ökar risken. Över hälften av alla med fetma, hjärtsvikt, stroke eller transient ischemisk attack (TIA), förmaksflimmer eller typ 2-diabetes har sömnapné, enligt ledande forskning2. Det är också värt att notera att 40 procent av de nydiagnostiserade sömnapnépatienterna är kvinnor3.

Hur vet jag om jag är drabbad?

Vanliga tecken på obstruktiv sömnapné är att man snarkar och kippar efter andan eller håller på att kvävas i sömnen, sömnighet, glömska, koncentrationssvårigheter och brist på energi under dagen, att man ofta måste gå upp och kissa under natten, onormal sexuell funktion, huvudvärk på morgonen, nattsvettningar, viktuppgång och depression.

Sammanfattningsvis: Om du ständigt är trött eller har andra av de hälsoproblem som är förknippade med sömnapné är det aldrig fel att fråga din läkare om det”, säger Nunez.

Nöj dig inte med att vara ständigt trött. Sömn, humör och relationer på jobbet och hemma, hälsan och kanske också andra sjukdomar du har kan bli bättre. Men först måste du ta reda på om du har sömnapné eller inte.

Gör vårt snabba test för att ta reda på om du är i riskzonen och vad du i så fall bör göra härnäst.


Referenser
1 Benjafield et al. Estimation of the global prevalence and burden of obstructive sleep apnoea: a literature-based analysis. Lancet Respiratory Medicine 2019. http://dx.doi.org/10.1016/S2213-2600(19)30198-5
2 Gami AS et al. Circulation 2004, O’Keefe and Patterson, Obes Surgery 2004, Logan et al. J. Hypertension 2001, O’Keeffe T and Patterson EJ. Obes Surg 2004, Einhorn D et al. Endocr Pract 2007, Bassetti C and Aldrich M. Sleep 1999
3 Medicare 5% sample & OptumInsight medical claims data 2012

 

Det här blogginlägget innehåller allmän information om medicinska tillstånd och behandlingar. Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen är inte rådgivande, och ska inte betraktas som sådan. Du får inte förlita dig på informationen på den här webbplatsen i stället för medicinska råd från din läkare eller annan vårdpersonal.

Om du har specifika frågor av medicinsk natur ska du rådgöra med din läkare eller annan vårdpersonal. Om du tror att du lider av en sjukdom ska du genast kontakta sjukvården. Du ska aldrig avvakta med att söka vård, ignorera medicinska råd eller avbryta medicinsk behandling på grund av information på den här webbplatsen. Åsikterna som uttrycks i den här bloggen och på den här webbplatsen har ingen koppling till åsikterna hos akademiker, sjukhus, kliniker eller andra institutioner som författarna är knutna till och delas inte direkt av ResMed eller dess dotterbolag eller partner.